SOUNDTRACK: Amos Lee - All my friends
Är så förbannat jävla trött på att uppfattas/missuppfattas som tråkig och sur, bara för att jag inte orkar haka på smilandet och falskspelet längre... (iallafall är det så det känns som jag uppfattas)
Varit en period nu när jag i vissa sammanhang, känner att jag borde förställa mig, så som jag är rätt bra på att göra, för att det skulle passa så mycket bättre in. Men kännt att jag inte pallar att spela med.
Lite nytt för mig, för jag brukar ha så lätt att ta fram rätt sida för rätt tillfälle.
Men så har jag kanske gått omkring och harvat på samma ställe väl länge nu.
Ibland jag känner att inte många riktigt ser mig så som jag egentligen är.
För egentligen är jag en rätt munter och trevlig individ att umgås med.
Med dem jag umgås med, som jag vet förstår mig, som jag vet tycker om mig precis som jag är,
där jag kan känna mig trygg att säga vad jag tänker, där är jag en jävligt rolig människa-
IF I DO SAY SO MYSELF.
Jag orkar liksom inte riktigt låtsas längre, ser inte att jag själv får ut något av det.
Vissa stunder undrar jag vart fan jag hamnat i livet, när jag går omkring och
undrar varför det känns som ingen förstår sig på mig.
Vet ju att perioder i mitt liv inte varit speciellt upplyftande, och att den processen
säkerligen förändrat mig som människa. Men jag försöker alltid förklara mitt tänk.
Vissa förstår mig utan ord, andra... not so much...
Önskar ibland att man kunde bunta ihop alla fina människor runt omkring mig,
köpa en gigantiskt ranch där vi alla kan leva tillsammans i utopi.
Skita i resten. Utopi var det ja... men tanken är fin!
Älskar er alla
som skrattar åt mina roliga skämt
men inte skrattar åt mina dåliga
som förstår min ironi
som förstår mitt allvar
som ser om jag har en dålig dag
som hakar på när jag är tokglad
som inte kör med plastiga fasader
som pratar med mig hjärta till hjärta
som pushar mig till att bli en bättre människa
som förlåter mig min brister
Er känner jag mig hemma hos, er vill jag aldrig mista.
Ni har all rätt att kräva samma sak tillbaka, alltid.
Och jag ska ge mitt bästa varje gång.
DAGENS MINUS: Ont i ryggen efter att städat ur förrådet
DAGENS PLUS: Den där känslan av djup förståelse som kan uppstå mellan människor
